tillbaka på ruta ett.
när de känns som att de kommer bli nånting bra av det hela, osv.
då tvär vänder det..
och jag är tillbaka på ruta ett.
ungefär som när man hoppar hage, man tar sig framåt och sen tillbaka.
men någonstans på vägen snubblade jag. och allt blev så fel.
du är så fel. men ändå kändes det så jävla rätt. som vanligt.
det måste vara något fel på mig. pojken med dom underbara ögonen som fångar upp mig och tar mig till en värld av förhoppning, men jag vet nu att jag har hoppats på för mycket. är det bara jag som alltid blir krossad under foten? du säger kom hit men jag vet att i dina tankar menar du gå härifrån. jag vet att jag inte ska vara här, jag passar inte in i ditt mönster. glöm allting jag sagt och gjort, det kommer aldrig bli vi två ändå. det har du nog redan bestämt för längesen. inget hejdå, ingen kram, ingenting. vi har ingenting.
visste jag att hon skulle hamna i nangiala om jag lämnade tillbaka henne, så skulle jag aldrig ha gjort det.
men jag kommer ha nog med divas valpar snart, jag hade inte orkat med två stora och massa valpisar.
men nu ångrar jag allt, fyfan. oj vad jag önskar att jag kunde spola tillbaka tiden.
och de känns sjukt, hon brukar alltid ligga brevid mig på natten i sin bädd nedanför sängen och snarka som en karl, och nu är det helt tyst, de enda jag hör är divas mage som kurrar högt. valparna kanske har kul därinne ;>
förresten var wheels underbart, de bästa på länge. :)
tack till alla som gjorde kvällen underbar. och tack till er brudar! <
